Mars
När vi rullar in i mars så återstår bara två matcher. Först avverkas säsongens sista hemmamatch mot Älvsjö som vi återigen förlorar klart, nu med siffrorna 11-2. Vi är aldrig nära i den matchen och överlag passar de blåkläddas spel oss dåligt denna säsong. De är lite för starka och för mycket seniorer i sin helhet.
Vi avslutar säsongen i Jakobsbergs Sporthall där jag spelade i tretton år som aktiv i min moderklubb Järfälla IBK (som senare samma dag degrades till division 2 efter förlust mot Vallentuna). Nu är det dock Bele som vi får tampas med i en match där vi spelmässigt är det bättre laget men där sporten innebandy som alltid går ut på att göra flest mål. Vi vinner skotten med 25-21 men förlorar med hela 8-2 vilket sammanfattar vår säsong väldigt väl. Vi gör för få mål och vi släpper in för mycket mål bakåt.
Övriga tankar
Lite blandade tankar överlag efter säsongen:
- I september fick jag en dotter och jag lovar att jag ska slåss för att hon ska växa upp i ett samhälle med samma möjligheter oavsett kön. Därför kommer jag aldrig knipa igen om hur j-vla illa förbundet sköter damsidan. Först får vi till skillnad från Allsvenskan herr inte spela under pandemin. Sedan behandlar domartillsättaren serien som en slasktratt. Vi får sällan samkörda par utan singeldomare som saknar kollega eller inte klarat av löptesterna, och om vi väl får ett par så är det några praktikanter som får testa på och som inte hanterar det. Det är verkligen inte domarna som gör att vi åker ur (det är vi själva ansvariga för) men de ansvariga på förbundet borde bytas ut, det är amatörmässigt och inte acceptabelt. Hade det varit herrspelare som behandlats på detta sätt så hade det aldrig accepterats... Jag vill också rikta en känga till innebandymagazinet som hör av sig om kommenterar efter varje match men som aldrig vågar ta med kritik som riktas mot förbundet. Innebandyn är enligt mig fortfarande för mycket en ankdam med lågt i tak.
- Att vi hamnar sist i serien är så klart jag som huvudtränare ansvarig för och jag kan inte få annat än underkänt i betyg. Med facit i hand borde jag ha nött in mycket tråkigare men tydligare idéer kring vad vi gör i spelet med boll. Jag upplever att det är detta som gör att vi gör för lite mål men också att vi släpper in för lätta mål på grund av bollstrul. Det är sällan vi förlorar en match på grund av mål i vårt uppställda försvar.
- Det är inte bara spelartrupperna som gör att Telge, Åkersberga, Älvsjö och Storvreta hamnar topp fyra. Jag upplever också att de har bäst matchcoacher i serien. Hade Huddinge IBS bytt tränare tidigare så hade nog Wellsmo kunnat sett till att laget från söderort förnyat sitt kontrakt istället för att åka ur. Jag tycker att Andreas Berglind i Åkersberga är den bästa matchcoachen och som hittar flest lösningar utifrån vad vi gör.
- Åkersberga spelar seriens klart bästa försvarsspel vilket gör att de kan matcha flest spelare och ändå hålla en hög lägstanivå. De är inte lika beroende av enskilda spelare jämfört med andra topplag även om Hanna Nordstrand är en blivande landslagsspelare. Överlag vill jag även framhålla Carro Rosenberg i Telge och Frida Bäfve i Storvreta som håller upp en hel femma i spelet med och utan boll.
- Alunda har helt klart mysigast och trevligast bemötande när man kommer som gästande lag. Jag hoppas verkligen att kusinerna från landet kan hålla sig kvar i Allsvenskan även nästa år.
- Det har sagts många gånger men tänk om vi i Stockholm hade de hallar som finns runt om i landet. Eller jag är väl inte direkt avundsjuk på Borlänge och Mora men de hallar som finns i Uppsala, wow!
- Stockholm skulle må bra av att ha färre lag i Allsvenskan. Underlaget räcker inte till och trupperna blir för urvattnade. Med färre lag så skulle konkurrensen bli större och kravbilden på spelarna skulle kunna höjas.
- Tusen tack till alla som ställt upp för laget på olika sätt, förutom lagledningen så är det styrelse och en jäkla massa frivilliga funktionärer som hjälpt till med allt från café, entré, sargbygge/rivning, sekretariat med mera. Utan den idella kraften så stannar föreningslivet!
- Jag som annars arbetar som biträdande rektor är fundersam över hur dagens skola egentligen fungerar. Ingen av våra spelare som är födda efter millenieskiftet visste vem Hans Brask var när säsongen började...
Slutligen
Till sist vill jag tacka tjejerna för en väldigt väl genomförd säsong. Många av spelarna har jag tränat under flera år, både som ungdoms- och juniorspelare. De är vana att vinna väldigt mycket så därför har det varit imponerande att de accepterat att plötsligt förlora en massa utan att deppa ihop fullständigt. Jag är som alltid självkritisk till min insats som tränare när vi inte vinner och jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade fått avsluta min tränargärning med någonting annat än att sluta sist i serien. Samtidigt så är jag så oerhört glad att ha fått vara del av detta fantastiska gäng. Jag skulle aldrig byta bort detta gäng mot något annat, det finns inget lag som givit mig så mycket skratt och gemenskap.
Tusen tack alla i laget, ni betyder oerhört mycket för mig!
Vi ses i hallarna i höst.
Forza Bajen!
/Björn Bekkhus