Välkommen till Hammarby Innebandy
SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Hammarby IF Innebandyförening
Fotboll
Dam A

Välkomna till damlaget!
Foto: Jörgen Frisk

Ni kan följa oss på instagram hammarbyibfdam

Summering av säsongen - del 4 (sista)
2022-04-25 11:06
Nu taggar vi inför försäsongen...

Mars

När vi rullar in i mars så återstår bara två matcher. Först avverkas säsongens sista hemmamatch mot Älvsjö som vi återigen förlorar klart, nu med siffrorna 11-2. Vi är aldrig nära i den matchen och överlag passar de blåkläddas spel oss dåligt denna säsong. De är lite för starka och för mycket seniorer i sin helhet.

 

Vi avslutar säsongen i Jakobsbergs Sporthall där jag spelade i tretton år som aktiv i min moderklubb Järfälla IBK (som senare samma dag degrades till division 2 efter förlust mot Vallentuna). Nu är det dock Bele som vi får tampas med i en match där vi spelmässigt är det bättre laget men där sporten innebandy som alltid går ut på att göra flest mål. Vi vinner skotten med 25-21 men förlorar med hela 8-2 vilket sammanfattar vår säsong väldigt väl. Vi gör för få mål och vi släpper in för mycket mål bakåt.

 

Övriga tankar

Lite blandade tankar överlag efter säsongen:

 

I september fick jag en dotter och jag lovar att jag ska slåss för att hon ska växa upp i ett samhälle med samma möjligheter oavsett kön. Därför kommer jag aldrig knipa igen om hur j-vla illa förbundet sköter damsidan. Först får vi till skillnad från Allsvenskan herr inte spela under pandemin. Sedan behandlar domartillsättaren serien som en slasktratt. Vi får sällan samkörda par utan singeldomare som saknar kollega eller inte klarat av löptesterna, och om vi väl får ett par så är det några praktikanter som får testa på och som inte hanterar det. Det är verkligen inte domarna som gör att vi åker ur (det är vi själva ansvariga för) men de ansvariga på förbundet borde bytas ut, det är amatörmässigt och inte acceptabelt. Hade det varit herrspelare som behandlats på detta sätt så hade det aldrig accepterats... Jag vill också rikta en känga till innebandymagazinet som hör av sig om kommenterar efter varje match men som aldrig vågar ta med kritik som riktas mot förbundet. Innebandyn är enligt mig fortfarande för mycket en ankdam med lågt i tak.

 

- Att vi hamnar sist i serien är så klart jag som huvudtränare ansvarig för och jag kan inte få annat än underkänt i betyg. Med facit i hand borde jag ha nött in mycket tråkigare men tydligare idéer kring vad vi gör i spelet med boll. Jag upplever att det är detta som gör att vi gör för lite mål men också att vi släpper in för lätta mål på grund av bollstrul. Det är sällan vi förlorar en match på grund av mål i vårt uppställda försvar.

 

- Det är inte bara spelartrupperna som gör att Telge, Åkersberga, Älvsjö och Storvreta hamnar topp fyra. Jag upplever också att de har bäst matchcoacher i serien. Hade Huddinge IBS bytt tränare tidigare så hade nog Wellsmo kunnat sett till att laget från söderort förnyat sitt kontrakt istället för att åka ur. Jag tycker att Andreas Berglind i Åkersberga är den bästa matchcoachen och som hittar flest lösningar utifrån vad vi gör.

 

- Åkersberga spelar seriens klart bästa försvarsspel vilket gör att de kan matcha flest spelare och ändå hålla en hög lägstanivå. De är inte lika beroende av enskilda spelare jämfört med andra topplag även om Hanna Nordstrand är en blivande landslagsspelare. Överlag vill jag även framhålla Carro Rosenberg i Telge och Frida Bäfve i Storvreta som håller upp en hel femma i spelet med och utan boll.

 

- Alunda har helt klart mysigast och trevligast bemötande när man kommer som gästande lag. Jag hoppas verkligen att kusinerna från landet kan hålla sig kvar i Allsvenskan även nästa år.

 

- Det har sagts många gånger men tänk om vi i Stockholm hade de hallar som finns runt om i landet. Eller jag är väl inte direkt avundsjuk på Borlänge och Mora men de hallar som finns i Uppsala, wow! 

 

- Stockholm skulle må bra av att ha färre lag i Allsvenskan. Underlaget räcker inte till och trupperna blir för urvattnade. Med färre lag så skulle konkurrensen bli större och kravbilden på spelarna skulle kunna höjas.

 

- Tusen tack till alla som ställt upp för laget på olika sätt, förutom lagledningen så är det styrelse och en jäkla massa frivilliga funktionärer som hjälpt till med allt från café, entré, sargbygge/rivning, sekretariat med mera. Utan den idella kraften så stannar föreningslivet!

 

- Jag som annars arbetar som biträdande rektor är fundersam över hur dagens skola egentligen fungerar. Ingen av våra spelare som är födda efter millenieskiftet visste vem Hans Brask var när säsongen började...

 

Slutligen

Till sist vill jag tacka tjejerna för en väldigt väl genomförd säsong. Många av spelarna har jag tränat under flera år, både som ungdoms- och juniorspelare. De är vana att vinna väldigt mycket så därför har det varit imponerande att de accepterat att plötsligt förlora en massa utan att deppa ihop fullständigt. Jag är som alltid självkritisk till min insats som tränare när vi inte vinner och jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade fått avsluta min tränargärning med någonting annat än att sluta sist i serien. Samtidigt så är jag så oerhört glad att ha fått vara del av detta fantastiska gäng. Jag skulle aldrig byta bort detta gäng mot något annat, det finns inget lag som givit mig så mycket skratt och gemenskap.

 

Tusen tack alla i laget, ni betyder oerhört mycket för mig!

 

Vi ses i hallarna i höst.

 

Forza Bajen!

 

/Björn Bekkhus

 

 

Summering av säsongen - del 3
2022-04-18 09:11
Fröken Ur, de som var med i Mora förstår...


Silly season
I tidigare skrifter så har jag nämnt att Filippa kom in som en till målvakt på dubbellicens från Täby. Vi fick under hösten även in Hanna på dubbellicens från Vendelsö samt Andrea från som dubblerade med vårt B-lag vilket plötsligt gjorde att vi förutom Therese hade en spelare som upplevde millenieskiftet och hur det var att leva med modem samt vet vad Ei saa peitää betyder...

I början av januari fick jag dessutom äntligen förstärkning på ledarsidan när John Karlsson klev på bajentåget. Till skillnad från mig som kan vara en fyrkantig och tråkig friluftsperson så kom det in en person med ett rejält munläder och som är mer hemma på krogarna än ute i den torftiga naturen... Perfekt att få ett komplement på flera sätt, framförallt att han kom in med energi och som kunde ansvara för bägge träningarna.

På spelarfronten försvann i slutet av januari vår duktiga och poängstarka back Tyra på resa till Costa Rica för resten av säsongen. Vår lagkapten Therese avstod också träningar och matcher under en längre tid när hennes fru började närma sig förlossning av deras andra barn (vilken dramatik det skulle komma att bli!). Filippa (utespelaren) valde också att avsluta säsongen i förtid på grund av bristande motivation. Men spelartruppen förstärktes av Amanda Klevbo och Dina Eklöf på dubbellicens från Nacka, samt Tindra som kom upp från juniorlaget.

 

Januari

Vi kom att drabbas av rejält med covid i senare delen av januari varför flera matcher blev uppskjutna. Det kom dock inte att påverka oss när vi åter skulle ta oss an Åkersberga och Storvreta. Den förstnämnda matchen gör vi riktigt bra och spelar väldigt bra utifrån våra förutsättningar (förlust 0-6). Hemma mot Vreta gör vi också det riktigt bra de första tio minuterna där vi överraskar topplaget med att stå upp bra och ha läst deras uppspel via högerkant eller tick via mitten. Men vi tappar in lätta mål och Vreta får en energi som de sedan nyttjar genom att köra över oss där de vinner med hela 11-1.

 

Det är dock inte de matcherna vi ska vinna på papperet och det är inte de lagen som vi slåss mot i botten. Det är däremot Sirius som vi tar oss an på hemmaplan. Vi gör en helt okej spelmässig insats men gästerna är betydligt bättre på att få in bollen. Vi vinner skotten med hela 27 - 14 men förlorar med siffrorna 8-1 så skillnaden i effektivitet var förödande. Jag röstar också fram Julia Falk som seriens bästa målvakt efter att hon spikat igen målet bägge gångerna vi mött Sirius. Efter den förlusten går luften ur laget och vi börjar inse att ett förnyat kontrakt blir alltmer orimligt.

 

Februari

Vi inleder februari med att möta Alunda hemma. Vi är åter med resultatmässigt under en längre del av matchen, exempelvis står det bara 2-0 till de inför den tredje perioden men vår lilla numerär börjar ta ut sin rätt. I den tredje perioden orkar vi inte stå emot deras fysik. Det blir förlust med 5-1 och nu kan vi verkligen säga hej då till ett förnyat kontrakt, framförallt när Borlänge och Huddinge börjat vakna till liv i botten av tabellen.

 

Just Borlänge kommer vi att möta matchen därpå, en riktigt svängig historia där det egentligen är deras förstafemma vi hela tiden tampas emot. Den håller en hög allsvensk klass men resterande femmor håller väl egentligen division-1 nivå. Liksom i mötet på hösten så förlorar vi dock åter med uddamålet efter att Ingela Hansson avgjort med matchens sista mål (Slutsiffrorna 9-8 till dalkullornas favör). Riktigt trist då jag anser att domarna denna gång gör en horribel miss med en fördel i slutskedet som sedan leder till en omställning där vi drar på oss en utvisning (som var rätt dömd). Vad jag anser om domarna överlag kommer jag att säga mer om i del 4...

 

Säsongens höjdare blir ändå följande match när vi åker till Mora. Dels för att vi vinner med hela 5-1 (skulle kunna ha varit ännu större siffror) men framförallt för själva bussresan i sig. På hemvägen så har vi en magisk quiz som bjuder på skratt hela vägen hem från Borlänge där vi inleder frågesporten efter middagen vid Kupolen. Det som sägs stannar där men många svar kommer vi kunna leva på i många år framöver... Tydligen är Kalmar ett landskap, Snövit har åtta dvärgar och en meter är 60 centimeter...

 

Helgen därpå möter vi Telge hemma. Jag är bortrest i snödränkt Norrland och ser bara halva matchen på länk från Sollefteå (underskattad stad ändå) där jag tycker att vi står upp bra, framförallt tredjefemman som gör en väldigt bra match. Seriesegrarna är dock för bra och vinner med 7-1. Att ha Therese Gustafsson i sitt lag är väldigt avgörande, men även duktiga Caroline Rosenberg som styr många uppspel på en nivå få andra klarar i vår serie.

 

Trots en horribelt dålig första period borta mot Huddinge som vi möter matchen därpå så gör vi två riktigt bra avslutande perioder när vi sånär snor med oss en poäng. Uddamålsförlust med 4-3 trots att vi får matchbilden dit vi vill genom att sätta Therese på Emelie Lindström och överlag hela tiden matcha vår förstafemma mot deras för att låta Limpan spela mycket utan boll. Överlag så känns det som om laget höjer sin kvalité i februari. Äntligen börjar tjejerna förstå taktiken och hitta lösningar i anfallsspelet. Det blir allt färre misstag i mittzonen och de börjar få större vinnarskallar.

 

Matchen därefter hemma mot TT gör vi riktigt bra och vi får med oss ett oavgjort resultat efter att ha inlett och avslutat matchen starkt. För en gångs skull är det vi som får in en boll i matchens slutskede, någonting vi hade behövt fler gånger under säsongen.

 

Nästa vecka kommer fjärde och avslutande delen där jag avhandlar mars månad samt lite övergripande tankar.

 

/Björn Bekkhus

 

 

Summering av säsongen del 2
2022-04-11 09:38
Bild från innebandymagazinet.se

Jag rullar vidare med min summering av säsongen jag sent kommer att glömma.

 

Oktober
Vi kom som sagt från en otroligt tuff start. 0-19 var målskillnaden efter två matcher. Vi hade dessutom fått ett spelschema som innebar massor av bortamatcher under första halvan av säsongen. Den tredje matchen för säsongen var just borta mot uppländska Alunda. Lagom till denna match hade vi äntligen fått en till målvakt i form av Filippa på dubbellicens från Täby (som fick debutera denna match) men vi kunde bara starta matchen med nio utespelare (Ida U var sjuk under torsdagen och fick komma in i andra perioden).  Efter sex minuter ligger vi också under med 2-0. Jag hann tänka att vi lär väl förlora med tvåsiffrigt nu igen men någonting hände. Vi tog tag i spelet och Alunda klev märkligt nog inte upp och pressade oss trots vår lilla numerär av spelare. Vi kunde börja föra spelet alltmer, vi läste deras spel och tog oss in i matchen. Lyckan var stor när vi kunde knipa med oss en poäng (förlust 5-4 i sudden). Jag är än idag tacksam till att Alundas tränare valde att ta en time-out i slutminuten trots att vi låg under med uddamålet. Vi kunde prata ihop oss och trycka in kvitteringen.

 

Vi fick dock lite väl mycket hybris efter denna insats och glömde bort hur mycket jobb vi behöver lägga ned för att ta minsta poäng. Matchen efter var borta mot Sirius, ett lag som vi på papperet borde kunna matcha men de kontrade sönder oss fullständigt. 8-3 blev slutsiffrorna till de blåsvarta. 

 

Helgen därpå var jag bortrest så sportchef Dennis (tidigare huvudtränaren) fick hoppa in i båset hemma mot Mora. Tjejerna gör en otroligt bra insats men vi har inte marginalerna med oss utan dalkullorna kvitterar vår ledning i matchens sista minut. 4-4 slutar matchen.

 

Två inspelade poäng efter fem matcher känns ändå för lite och är synomymt med säsongen i stort. Vi skulle behövt lite mer flyt för att självförtroendet skulle ha stärkts.

 

November
När vi går in i november så får vi inleda borta mot suveräna Telge. Dessutom är vår lagkapten Therese borta denna match, mindre kul när Telge dessutom kan ställa upp med rutinerade Helena Lundqvist som inte var med alla matcher för Telge denna säsong. Till skillnad mot våra matcher mot topplagen Ackers och Vreta så visar tjejerna mindre respekt den här gången. Vi spelar ändå ganska jämnt mot deras andra- och tredjefemma men deras förstafemma kör över oss med sin rörlighet som ligger på en annan nivå. Vi förlorar med 9-2.

 

Efter detta blir det match mot lokalkonkurrenterna Huddinge IBS där vi inför denna match fått in Saga Emtell på dubbellicens (som annars spelar i Nacka). Vi vinner säsongens första match med 4-3 men i ärlighetens namn borde siffrorna ha varit större, vi kör över gänget från söderort fullständigt där HIBS exempelvis bara får iväg 12 skott på mål under hela matchen... Otroligt skönt att äntligen få vinna, dessutom välförtjänt och vi känner att vi faktiskt har lite häng på kvalplatsen. Smolket i bägaren blir att Ronja drar av sitt korsband och att vår redan tunna trupp blir ännu tunnare.

 

Det känns även bra när vi åker till Tyresöhallen för att ta oss an Tyresö/Trollbäcken. Vi får dock se skillnaden på rutin hos det äldre hemmalaget. Vi spelar inledningsvis riktigt bra och hittar förbi deras 2-2-1 spel men i slutet av första perioden uttnyttjar de våra misstag i mittzon och kontrar in fyra mål på tre minuter (!). Ridå och vi förlorar med 7-2. Det blir lite knäckande men vi känner ändå att efter matchen mot HIBS så kommer vi ha häng på kvalplatsen om vi besegra Borlänge.

 

Helgen därpå reser vi till Dalarna för en riktig måstematch mot Borlänge. Även denna gång kan Saga Emtell hänga på. Den här gången räcker det dessvärre inte till vinst utan hemmalaget vänder på steken i matchens slutskede. Vi leder med två minuter kvar men förlorar i matchen sista match sedan ena systern Hansson avgör med en säker straff (jag har inget att säga om domslutet). Hemresan blir riktigt tung och maten på chop chop (ej sponsrat) smakar inget vidare...

 

December

Det är bara två matcher i december, först borta mot Älvsjö i deras sunkiga öststatshall. Likt ett sovjetiskt kollektiv så kör de dock över oss med fysik och hög press, vi är inte ens nära att knipa en poäng i denna match utan vi förlorar med 7-3 i en match där deras segersiffror kunde blivit betydligt större.

 

Sista matchen hemma mot Bele är spelmässigt desto roligare ur vår synvinkel. Vi har scoutat de väldigt väl, vet hur deras uppspel ser ut och vi hittar en bra lösning på deras styrning i försvaret. Det som blir avgörande är att de kan spela på tre femmor medan vi på grund av truppens tunna numerär tvingas spela hela matchen på två femmor vilket märks i sista perioden. Det står 2-2 fram till 10 minuter kvar av tredje perioden då Bele rycker genom att få in ett par kontringar när vi inte riktigt orkar. Det slutar till slut 6-3 i gästernas favör.

 

Summa summarum så tar vi ändå fler poäng än vad jag trodde på förhand när vi började säsongen i augusti. Tjejerna kämpade på med förutsättningar där mer än halva truppen aldrig spelat på allsvensk nivå inför den här säsongen. Det känns dock redan då som om vi hade behövt få med oss fler poäng för att kunna nå en kvalplats. Vi släpper in för enkla mål och har för få i laget som gör mål.

 

Del 3 kommer om en vecka, då avverkas januari och februari.

 

Forza Bajen!

 

/Björn Bekkhus

Summering av säsongen 21/22 del 1
2022-04-04 09:19
Återväxten i Bajen finns...

Lagom till att vi har vår första provträning ikväll så är det dags att skriva en liten summering av säsongen 21/22 som vi nu lämnar bakom oss. Det kommer bli en summering på fyra delar som publiceras varje måndag under april månad. En säsong som innebar degradering från Allsvenskan Östra men där tjejerna svarade för en suverän prestation utifrån förutsättningarna. Låt mig ta med er på en tidsresa...


Covid-19

Den berömda pandemin covid-19 har påverkat många runt om i världen. I värsta fall med ond bråd död eller långvariga sjukdomar som följd. Vi i Bajen drabbades som tur var inte av personer som fick större fysiska men, däremot hade vi under den inställda säsongen 20/21 många riktiga seniorer, det vill säga spelare som inte fick träna under en längre tid. Det påtvingade uppehållet bidrog till att många av spelarna fann nya intressen och där några av spelarna dessutom fick den stora lyckan att bli gravida. Kråksången i det hela var att spelare efter spelare försvann från truppen, de flesta valde att lägga av eller att spela vidare på en lägre nivå. De få äldre spelarna som var kvar under sommaren valde därför att söka sig vidare till andra lag när det inte längre fanns samma åldersmix i truppen. Under sommaren försvann dessutom mer eller mindre alla tränare. Plötsligt var vår äldsta spelare född 2000 och i slutet av augusti så var jag den enda tränaren på plats, där jag som nybliven förälder bara kunde vara med en gång i veckan. Så det var någonting helt annat när hösten kom i antågande jämfört med den avbrutna säsongen där vi låg tvåa i serien tätt bakom Storvreta.

 

Augusti
När vi kom in i augusti hade vi en trupp med 12-13 utespelare och en målvakt. Vi hade en lagledare, en halv tränare i mig och en materialare. Lagets fysvärden skulle jag säga generellt låg på en division 1-nivå sett till resultaten som presterades på våra tester. Det var väldigt oroligt och det fördes diskussioner om vi verkligen skulle kunna ställa upp i serien. Vi valde bland annat att hoppa av Svenska Cupen på Gotland då vi bara hade åkt dit och blivit strykpåsar.

Jag valde då att slå ett samtal till Therese Perswalld som jag känt sedan ungdomsåren, en rutinerad spelare med SM-guld i bagaget men som inte spelat på ett par år. Jag bad om hjälp, hon ställde upp och lovade att dessutom att hålla i en träning varje vecka. Vi delgav tjejerna förutsättningarna och de gick med på att genomföra säsongen ändå. De lovade varandra att göra det bästa av situationen, att undvika gnäll vilket visar på hur enormt stort hjärta många ändå har för laget och föreningen. Vi hann fä ihop en träningsmatch mot Rotebro innan seriestart och lyckades spela oavgjort, med ett bättre spel än vad jag trott på förhand.

 

September
Det var mindre kul att läsa det kommande spelschemat där vi fick börja hemma mot favoriten Åkersberga följt av en bortamatch i vackra IFU Arena mot Storvreta. I bägge matcherna hängde vi med någorlunda (vi skapade väl inte så mycket framåt men vi spikade igen okej bakåt) i en period men vi förlorade stort med 10 - 0 respektive 9 - 0. Jag tänkte att nu jäklar så kommer vi att falla ihop, tjejerna kommer att ruttna. Men de förstod att det inte var dessa lag vi skulle behöva vinna mot för att förnya kontraktet och att det var bra att tidigt få möta lagen som drev ett högre tempo under matcherna.

 

I del två kommer jag gå vidare med oktober - december.

 

/Björn Bekkhus

Provträningar
2022-03-31 09:15

Hej på er,

 

Nu tar vi de första stegen mot återtåget och inleder med provträningar. Vi kommer att påbörja provträningar innan påsken, nämligen 4, 7 och 11e april kl 19 - 21 i Sjöstadshallen. Om du är intresserad av att komma på provträning så kan du höra av dig till vår tränare John Karlsson på telefonnummer 070 722 72 25.

 

Forza Bajen!

Spelade matcher
Kommande aktiviteter
Nyheter från föreningen